Svenskhet är ett diffust begrepp och att definiera vem som är svensk än värre, särskilt för partier som Sverigedemokraterna eller sådana som kallar sig ”nationella” oavsett schattering. I alla fall om de inte vågar eller vill röra vid det idag svartmålade begreppet ras. Diskussioner om svenskhet eller vem som är svensk brukar allt som oftast ta smått löjliga vändningar när det talas om midsommar, sill och nubbe och så vidare. Vi har alla sett debattprogram eller läst artiklar där allt i slutänden utmynnar till att det egentligen inte går att definiera en svensk, eftersom det egentligen inte finns någon svenskhet utom ytliga kulturella inslag och ett språk vilket likväl förändras hela tiden.

Diskussionen blir sådan eftersom man likställer nationalismen med nationen, dvs. ett område vars yta utgörs av gränser på en karta. Och varför inte, nationella tenderar överlag att själva vilja ha det så eftersom man talar om Sverige, svenskar och den situation som Sverige befinner sig i. Även vi i Svenska motståndsrörelsen gör så varför vi ofta får frågor som rör vem som kan anses som svensk eller vad svenskhet är. När vi talar om svenskar gör vi det för att enkelt förmedla oss till majoriteten av de som bor i Sverige. Man vet instinktivt vad vi talar om och de känner igen sig i begreppet.

Som nationalsocialister finner vi grunden för politiken i rasen. För oss representerar nation därför, ideologiskt sett, något annat än Sverige som nation. Det handlar om ras, vilket ”nation” språkligt sett även betyder. Om man nu hävdar att inga raser finns och att alla människor på jorden tillhör en och samma ras (vilket innebär att olika raser slutade att existera efter 1945 i Europa samt i slutet på 50-talet i Sverige då Statens institut för rasbiologi bytte namn) tar diskussionen slut eftersom förnekelsen där slagit till med full kraft.

Vi erkänner existensen av olika raser, bland andra den ariska (även kallad vit, kaukasisk, nordisk etc.) samt att medlemmarna av denna ras har samma rättighet/skyldighet att kämpa för biologiska överlevnad och sträva efter att utvecklas efter sitt eget öde som jordens övriga dito. För oss spelar definitionen av svenskhet och vem som är svensk egentligen inte någon större roll, även om vi precis som majoriteten av svenskarna, har en inre magkänsla som beslutar när vi accepterar någon som svensk.

Till exempel känns en andra generationens invandrare från Danmark svensk medan en tredje generationens invandrare från Afrika inte gör det. Det handlar inte om medborgarskap eller om gränser på en karta; det handlar om rastillhörighet. Medborgarskap kan man byta flera gånger, rastillhörighet bestäms av ens genetiska arv och det går inte att byta bort.

Ur vårt perspektiv är det därför inte heller så svårt att bestämma vem som är svensk. Ett exempel på en definition skulle kunna vara: en individ tillhörande den ariska rasen, född i Sverige eller som kom hit väldigt tidigt i livet, som talar språket och vars kynne överensstämmer med vårt. Om denne sedan firar midsommar eller ens gillar sill och nubbe är oväsentligt.